Det kom en fråga om tiggeri.
Hej! Vi är fyra studenter som går på folkhöskola och just nu
håller vi på med en undersökning om Tiggeri, så vi vore tacksama och nu kunde ge
oss falupartiets åsikter om just tiggeri, Tacksam för svar//
håller vi på med en undersökning om Tiggeri, så vi vore tacksama och nu kunde ge
oss falupartiets åsikter om just tiggeri, Tacksam för svar//
Hej! Falupartiet har nu diskuterat frågan och kommit fram till följande.
Troligtvis finns det två kategorier av tiggare som befinner sig i Sverige. En del utgörs av fattiga människor från andra länder. Företrädelsevis är det EU-medborgare som kommer till Sverige för att få bättre förutsättningar än de har i sitt eget hemland. Den andra delen utgörs av människor som är tvingade att tigga. Dessa tiggare får alltså bara en försvinnande liten del av "inkomsten". Huvuddelen av pengarna går istället till ligor som arbetar systematiskt med tiggeri.
Tiggeriet har med all sannolikhet inget med flyktingar att göra.
Falupartiet anser inte att man ska stödja dessa tiggerier vare sig som privatperson eller svenskt samhälle. Vi måste istället hänvisa tillbaka problemet till tiggarnas respektive hemland att lösa sina välfärdsproblem. Detta är krav som vi speciellt kan och ska ställa på de länder som ingår i EU.
Det kom en fråga om vårdnadsbidraget.
Hej!
XXXXX heter jag, bor i Falun och är just nu föräldraledig. Att vara hemma med mina två barn är något jag verkligen älskar och tanken på att snart börja jobba igen är inte lockande.
Jag började söka runt och fann att i andra kommuner fanns något som heter
"vårdnadsbidrag" vilket skulle ge möjlighet för föräldrar att vara hemma längre
med sina små. Denna möjlighet fanns inte i falu kommun, tyvärr.
Min undran är nu hur ditt parti står i denna fråga? Är det något ni
skulle kunna arbeta för att införa? Vi är många föräldrar tillsammans med mig
som önskar detta och vi ser många fördelar för kommunen om det skulle gå igenom,
såsom förskolekön förkortas, lägre kostnad för kommunen gällande det enskilda
barnet (3000kr/månaden jämfört med X antal tusenlappar en fsk-plats kostar)
m.m.
Jag började söka runt och fann att i andra kommuner fanns något som heter
"vårdnadsbidrag" vilket skulle ge möjlighet för föräldrar att vara hemma längre
med sina små. Denna möjlighet fanns inte i falu kommun, tyvärr.
Min undran är nu hur ditt parti står i denna fråga? Är det något ni
skulle kunna arbeta för att införa? Vi är många föräldrar tillsammans med mig
som önskar detta och vi ser många fördelar för kommunen om det skulle gå igenom,
såsom förskolekön förkortas, lägre kostnad för kommunen gällande det enskilda
barnet (3000kr/månaden jämfört med X antal tusenlappar en fsk-plats kostar)
m.m.
Tacksam för svar! Ser fram emot ett intressant valår!
Mitt svar:
Hej!
Tack för ditt mail. Ledsen att vårt svar dröjt.
Jag heter Maria Gehlin, är gruppledare för Falupartiet och håller helt med dig i det du skriver. Faktum är att det var exakt den här anledningen som fick mig att ge mig in i politiken från början (19 år sedan). Falupartiet har tom haft motioner kring kommunalt vårdnadsbidrag som blivit nedröstade. Personligen tror jag inte det är möjligt att införa komunalt vårdnadsbidrag så länge S, V och MP har mest röster i kommunen. Vi får hoppas på en förändring 2015 :-D
En förskoleplats i Falun kostar över 100 000 kronor per barn och år, så visst skulle det bli billigare för kommunen med ett vårdnadsbidrag på 3000 kronor/månad. Men jag anser att summan är för liten för det är väldigt få föräldrar som har möjlighet att "vara hemma med sina barn" med den lilla ersättningen. Ska ett vårdnadsbidrag införas så ska man som familj kunna "kunna leva på det". Ur jämställdhetsaspekt är det dessutom viktigt att vårdnadsbidraget blir pensionsgrundande. Det kommer annars inte finnas en enda pappa som är intresserad. Mammorna riskerar att ekonomiskt förlora på det den dagen man blir pensionär.
Så mitt svar till dig är att vi vill fortsätta arbeta för att införa ett vårdnadsbidrag Ja, men inte en summa 3000 kronor. Kommunens finansieringen och möjligheten till ett pensionsgrundande vårdnadsbidrag måste lösas innan det blir en reform som faktiskt gynnar hela familjen.
Mvh Maria Gehlin
Det kom en skrivelse från Kommunal till Faluns samtliga partier!
Nu räcker det!
Kommunals medlemmar som arbetar i äldreomsorgen lever i en verklighet som inte ni verkar känna till.
Det är en verklighet som innebär att de har svårt att få ut sina avtalade lediga dagar, många får arbeta mycket längre arbetspass än vad de orkar och vill, de arbetar mer än varannan helg och det förekommer ofrivilliga delade turer med obetalda håltimmar i stor utsträckning.
Dessutom så har antalet visstidsanställda inte minskat sedan heltidsprojektet startade.
Enligt Kommunals senaste rapport så ser vi hur visstidsanställda blir diskriminerade och utnyttjade, när det egentligen finns ett faktiskt behov av fler tillsvidareanställda på heltid.
Vi har påtalat detta i många års tid. Vi har gjort skrivelser, vi har suttit i arbetsgrupper, i förhandlingar, skrivit avtal, pratat med politiker och kommit med konkreta förslag.
Men vad händer?
Vi har inte märkt någon förbättring inom dessa områden.
Nu räcker det!
Vi vill ha besked om vad ni som tjänstemän och politiker tänker vidta för åtgärder för att lösa dessa problem som finns.
Vi tänker inte vänta mer.
Det krävs handling nu!
Falupartiets svar är en hänvisning till en motion som vi skrev till Faluns Kommunfullmäktige 2014-01-05
Motion – Ta fram en kompetensförsörjningsplan för offentlig sektor.
Att utjämna löneskillnader i samhället mellan kvinnor och män uppfattas ofta som ett feministiskt inlägg kring jämställdhet. Men problemet är mycket större än så. För det handlar om att säkerställa framtidens välfärd då vi vet att allt färre ska försörja allt fler. Utmaningen ligger i att få befintliga skattemedel att räcka till. Dessutom att få tillräckligt med människor att vilja utbilda sig och arbeta inom offentlig sektor. Om några år behövs 60% av Sveriges totala arbetskraft inom vård- och omsorg. Motsvarande är 50% inom industrin. Bara för dessa två verksamheter saknas alltså arbetskraft motsvarande 10%. Dessutom ska någon utföra alla andra arbetsuppgifter som välfärds samhället kräver.
Jag arbetar sedan många år tillbaka som sjuksköterska och ser redan nu en stor andel sjuksköterskor som sedan en tid tillbaka flyttar runt mellan olika kliniker och arbetsgivare.
Den arbetsgivare som erbjuder bästa arbets- och lönevillkor får del av kompetensen. Det finns utlysta sjukskötersketjänster som inte har en enda sökande. Även hos undersköterskorna börjar man se samma rörelsemönster. Vid personalbrist riskerar de som väljer att vara kvar att bli utbeordrade utan att få någon extra ekonomisk ersättning. Kanske inte så konstigt att vårdpersonal slutat svara i telefon på sin fritid.
Sverige kan klara utmaningen genom att rekrytera människor från andra länder. Problemet är bara att åtminstone Europa står inför samma utmaning. En annan lösning är att få fler människor att vilja utbilda sig till yrken inom offentlig sektor. Problemet är bara att det är för få unga människor som väljer att utbilda sig till ett lågstatusyrke. Speciellt som samhällets övriga yrken kan erbjuda både bättre lön- och arbetsvillkor. Det finns knappast någon som ser fram emot att jobba på julafton!
Att arbeta inom vård, omsorg och skola är inget kall, det är ett yrke!
Den parlamentariska ledningsgruppen (PLG) har för avsikt att lägga fram ett förslag om tillfällig fullmäktigeberedning. Den tillfälliga fullmäktigeberedningen kan endast initieras av Kommunfullmäktiges ledamöter eller av tjänstgörande ersättare. Beredningen ska hantera en fråga som har större vikt och betydelse för Falu Kommuns utveckling. Kommunfullmäktige blir den instans som prövar och beslutar om inrättandet av den tillfälliga fullmäktigeberedningen. Vid positivt beslut utses en politiker från varje parti. Den tillfälliga fullmäktigeberedningen får max 2 år på sig att genomföra uppdraget.
Förslag till beslut:
Att Kommunfullmäktige tillsätter en Tillfällig Fullmäktigeberedning som får i uppdrag att ta fram en Kompetensförsörjningsplan som ska syfta till att förbättra arbets- och lönevillkor för anställda inom Falu Kommun och på det sättet säkerställa kommunens välfärd även i framtiden.
Bra politik är ett lagspel och ingen en-mans-show!
Så väljer den tidigare moderaten och fd. falupartisten, Sten H larsson, att slutligen lämna politiken. Anledningen som han anger är att HAN har tröttnat. Vän av ordning borde ställa sig frågan, vad anledningen är till att en och samma person väljer att lämna två partier??????? "Det är aldrig ens fel att två träta".
Sten H Larsson hade för ett år sedan 14 politiska uppdrag åt Falupartiet och föreslog ändå styrelsen att han skulle få ytterligare poster. Nästa mandatperiod är han inte ens valbar på någon Kommunfullmäktigelista.
För ett år sedan valde mycket riktigt fem av Falupartiets toppnamn (20%) att lämna Falupartiet.
Noterbart är att 80% av Falupartiets toppnamn valde att stanna kvar. Av dessa har flera utvecklats avsevärt och kommit till sin rätt som politiker. Tidigare toppnamn inom Falupartiet har valt att återvända och återigen börjat engagera sig i partiet och dess politik för Faluns medborgare.
Falupartiet har desssutom under det senaste året engagerat många nya falubor och medelåldern har sjunkit rejält.
Framgångsnyckeln för ett parti är att ha högt i tak och roligt tillsammans. Dessutom att ta till vara all den kompetens som alla medlemmarna i ett politiskt parti besitter.
Bra politik är ett lagspel och inte en-mans-show.!
På lika villkor i Falun?
Den som har modet att verkligen våga sätta på sig "jämställdhets glasögonen" ser att ojämställdheten fortfarande existerar överallt i Falu kommun och i det svenska samhället. Från lönekuvert, föräldraförsäkrinng pensionsutbetalning, bankens låntagare, styrelserummen och hela vägen från arbetare till akademiker, För det är som man konstaterar i en krönikör nedan. Det räcker inte med att säga att kvinnor är lika mycket värda på arbetsmarknaden när samhället i handling samtidigt visar något helt annat. Tex betala männen högre lön.
Härskartekniker är sociala manipulationer där en person eller grupp av människor försöker behålla sin position gentemot andra människor. Ojämställdhet avser inte bara en otakt mellan kvinnor och män utan är även ett fenomen mellan "starka och svaga grupperingar i samhället". Ett väldigt vanligt sätt för människor att försöka behålla sin "starka position" är genom att använda härskartekniker. De vanligaste härskarteknikerna är:
- Osynliggöra
- Förlöjliga
- Undanhålla information
- Dubbelbestraffning
- Påförande av skuld och skam.
Tar några exempel från min politiska vardag i Falu kommun.
- Underhålls nivån hos Kommunfastigheter/Falu Kommun är "hemlig". Den har knappt under mina snart 19 år i politiken diskuterats i den årliga budgeten. Jag har aktivt fått be om underhållsnivån från kommunens tjänstemän. Och handen på hjärtat! Faluns fastighetsunderhåll är i strykklass. Fast å andra sidan är det bara små barn vi pratar om. Vilken ledande politiker vill underhålla skolor när man kan bygga nya monument? Underhållsnivån är inte ens värd att diskutera Och jag mitt pucko förstår fortfarande inte vad jag pratar om.
(= Undanhålla information och osynliggöra).
- Under en debatt om skolornas underhållsnivå (3:e länken efter 37,30 minuter) så försöker Krister "Mästare i härskarteknik" Johansson (S) förlöjliga mina påståenden. Solidariska socialdemokrater som anser "att alla ska med". Pyttsan! (= Förlöjliga och påföra skuld och skam).
I mars månad 2014 hade jag två interpellationer (obehagliga frågor till den politiska S ledningen) i Kommunfullmäktige. Ingen av mina två interpellationer var med på dagordningen til den 10/4-2014. Däremot var en motion från Falupartiet med som skickats in 4 dagar efteråt. Vad det handlar om? Troligtvis att S vill kunna förhala det "innehållslösa svaret" från mina interpelletioner till efter valet. (= Undanhållande av information och osynliggöra).
Under flera år nu har S, M, C och MP verkat för (och genomfört) organistionsförändringar inom det politiska livet. Förändringarna går ut på att skapa "ett litet effektivt politiskt organ med få politiker från S, M, C och MP". "Fram för "förståsigpåarna". I Falun är Kommunstyrelsen Fastighetsutskott, Demokratirådet och Barn & Utbildningsutskottet mycket bra exempel på detta. Fyra partier av nio som kliar varandra om ryggen. Vi andra fem partier besitter inte tillräcklig kompetens för att ingå i dessa organ. Då svarar den kloke att de är ju de fyra stora partierna som fått platserna (?) Men jag mitt pulver vill nog ändå hävda att Falupartiet och Vänsterpartiet är lika stora som Miljöpartiet och Centern. Dessutom hävdar ju alla att man har ett gott samarbete.
Vilken demokrati och fantastisk samarbete vi har i den här kommunen!
(= Undanhållande av information och osynliggöra)
På flera Kommunfullmäktige möten får vi kvinnliga poltiker av och till veta att vi inte förstår vad vi pratar om. Ofta är de socialdemokratiska manliga politiker som på ett raljant sätt försöker sätta oss på plats. Christer Falck (S) är mästarnas mästare från talarstolen i Kommunfullmäktige. Men jag har även egen erfarenhet av hur flera politiker lämnat salen för att jag jag ska känna att jag är utstängd i kylan. Den gången reagerade Centerpartisten Kristina Wahlen föredömligt och skrev en insändare som resulterade i en nyttig debatt både i tidningar och radio. Lite respekt är på sin plats! Alla politiker får ha åsikter och utrycka dom. MEN det är Faluborna och inte "härskarna" som avgör vem eller vilkas åsikter som är rätt och riktigt. (osynliggöra och påföra skuld och skam).
Mp och S har den under den här perioden ansett att de haft ett framgångsrikt arbete med Demokratin i Falun. För mig är resultatet inte imponerande. Man tror man uppfunnit hjulet igen. Ett Demokratipass har lanserats. Förr kallade vi det för "Fickfakta". Man vill ta fram utbildningsmaterial som vi provat redan år 2000. En demokratidag per år har skapats som bara attraherar oss redan frälsta (nuvarande politiker).
Vore bra om det här "kompetenta Demokratirådet" fokuserade på kommunens jämställdhetsarbete istället.
Fram för "På lika villkor" istället för en avancerad pratklubb (=Osynliggöra)
Nä mina kära bloggläsare! Det känns väldigt skönt att vara tillräckligt gammal, tillräckligt grinig och lyckligt gift för att "inte behöva passa in längre". Dessutom har jag dagligen ett roligt jobb att gå till. No more mrs nice girl!
Nu sjunger jag som jag vill: - En slemmig torsk, en slemmig torsk, en slemmig torsk i en brödrost... (KSMB = Kurt-Sunes med Berit)
Falupartiet - Ett dreamteam
Efter all turbulens som varit inom partiet så konstatera vi i styrelsen att Falupartiet NU är starkare än någonsin. I samband med det senaste årsmötet förstärktes det kvinnliga inflytandet på partiets ledande poster.
Kandidaterna på Falupartiets Kommunfullmäktige lista (åren 2014-2018) har dessutom en väldigt bra sammansättning med kandidater från olika kommundelar, ålder, kön, etnisitet och social tillhörighet.
Åldern på partiets Kommunfullmäktigeledamöter varierar från 20-85 år. På vår Kommunfullmäktigelistan är 1/3 helt nya politiker och medelåldern har minskat avsevärt. Åldern varierar mellan 20-85 år. Falupartiet har alltså lyckats engagera personer som aldrig tidigare varit politiskt aktiva.
-
Flera av våra kandidater arbetar inom offentlig sektor. Dvs. vård, omsorg, fritid och skola.
-
Vi har försökt att beakta jämställdheten i Sverige genom fler utlandsfödda och kvinnor på ledande plats.
-
Väsentligt yngre politiker är rekryterade
-
Falupartiets gamla trotjänare håller fortfarande fast vid partiet
-
Ett av Falupartiets fd ”tunga partinamn” har valt att återvända. Han representerade Falupartiet i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige under åtta år kring 2000-talet.
-
”Faluprofiler” som tex tidigare vd:n för Dalarnas Kommunförbund, en överläkare ÖNH-kliniken och DT:s fd reporter finns med på Falupartiets lista.
-
Egenföretagare och företagsledare väljer att företräda oss.
-
Vår lista är fortfarande en av de få partier i Falun (22%) som har en kvinnlig gruppledare.
Falupartiet är redo för ett nytt val! - För ”Ett mänskligare Falun”.
"Skräll" på Kommunstyrelsen!
Idag har vi haft ett annorlunda, men ändå vanligt Kommunstyrelsemöte. Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville lägga 35 000 000 kronor på att utveckla området kring Faluån. Bortblåst var det faktum att;
* Faluns skolor har eftersatt underhåll
* Falubor inom LSS-gruppen vill ha ett eget boende
* att antalet bostäder inom äldreomsorgen behöver utökas.
Socialdemokraterna och Miljöpartiets argumenatation var inmponerande.
"Nu har vi frågat Faluborna vad dom vill göra med Å-rummet så därför måste vi satsa i Å-rummet". eller
"Nu när vi ska bygga en ny knutpunkt för kollektivtrafiken i Södra Centrum så visste vi att det skulle kosta 35 000 000 kronor att flytta bussarna från Östra Hamngatan" (35 000 000 bara för att flytta bussar enligt Miljöpartiet. Har dom inte hjul?). Skräll! :-D
Nästa ärende var en motion/förslag "från den dryga KD-ledamoten" Katarina Gustavsson. Motionen handlade om att personalen inom förskolan skulle få tillgång till arbetskläder istället för att använda sina egna privata kläder. Skolförvaltningen med skolchef Jonhatan Block och förskolechefen Ulrika Forsell svarar i sitt yttrande "att skolförvaltningen inte har råd med insatsen". Barn och Utbildningsutskottets Ordförande Viktor Zakrisson (S) gav förvaltningen sitt stöd "Det finns inte pengar till personalkläder inom förskolan".
Idag på Kommunstyrelsen vill plötsligt kommunalrådet Susanne Norberg (S) ta åt sig äran genom att besvara motionen utifrån att Socialdemokraterna anser att de verkat för att förskolepersonalen ska få arbetskläder under ett års tid (?). Jag frågar mig då vem i kommunen har jobbat med frågan när vare sig skolchefen, förskolechefen eller skolans egen ordförande = S-märkt känner till arbetet? Har Socialdemokraterna plötsligt engagerat en förhatlig konsult eller hemlig agent kanske. Hå, hå jaja. Jag blir nog aldrig klok på den här kommunen.
Ett nytt parti sopar banan i Falun = IQ-fiskmås!
Handlingskraftiga politiker? Nä kyss mig där bak!
Bland Kommunstyrelsens ärenden 2013-04-02 föreslog man att Skolnämndens uppgifter skulle överföras till Kommunstyrelsen. I en sammanfattning/bakgrund hänvisar Kommunstyrelsens presidium, Jonny Gahnshag (S), Susanne Norberg (S) och Mikael Rosen (M) till Kommunallagen 6 kapitlet 1-5§ om Kommunstyrelsens ansvar att utöva tillsyn över verksamheten. Detta ansvar innebär bla att följa frågor som påverkar kommunens ekonomi och utveckling. I sin skrivelse nämner ”de tre” att Skolnämnden under flera år gjort underskott och att man under 2013 befarar ett underskott inom gymnasiet på 30 mkr. ”De tre” anser att situationen är ohållbar och hemställer hos Kommunfullmäktige att entlediga den dåvarande Skolnämnden. Vidare föreslår man att Skolnämndens uppgifter överlåts till Kommunstyrelsen. Faluns Kommunstyrelse begränsar utskottets storlek och utser ”Politikernas Rolls Royce”, Viktor Zakrisson (S), Richard Holmqvist (MP), Mats Dahlström (C), Susanne Norberg (S) och Mikael Rosen (M) för att lösa skolans uppdrag”! Ett litet handlingskraftigt ”skol-utskott” hade bildats. Här skulle bakas andra bullar!
Om man blickar tillbaka på Kommunstyrelsens Barn-och Utbildningsutskotts protokoll blir man knappast imponerad. Som vän av ordning funderar jag vad utskottet åstadkommit avseende skolans ekonomi och utveckling. Den ekonomi och utveckling man värnade så om för ett år sedan.
- 78% av ärendena är löpande beslut. Dvs. beslut som även den ”Inkompetenta Skolnämnden” klarade av att hantera (tex motioner, medborgarförslag, överklaganden, yttranden osv.)
- 19% är rena Informationsärenden.
- 3% är verkställande beslut och de flesta avser upphandlingen av städ för skolan. Dvs ett uppdrag som gavs redan föregående mandatperiod.
För fyra år sedan (inför föregående val) satt samtliga politiska partier ute på förskolan Främby Hus och lovade att antalet barn per årsarbetare skulle minska. Och det relativt omgående!
Om man tar del av Skolverkets senaste statistik kan man läsa följande:
- Förskolan – inskrivna barn per årsarbetare är 5,9 i Falun. För samtliga kommuner ligger snittet på 5,3
- Förskolan – inskrivna barn per avdelning är 17,7 i Falun. För samtliga kommuner ligger siffran på 16,9.
- Fritidshem – antal inskrivna elever per avdelning är i Falun 50,9. För samtliga kommuner ligger siffran på 40,1.
- Förskoleklass – antal elever per lärare i Falun är 18,4. För samtliga kommuner ligger snittet på 15,6.
Men det är ju bra. Då har ju Faluns politiker redan vallöftet klart (igen). Mindre barngrupper!
Dag 47 - Hemma igen!
Vaknar i Falun på morgonen- inte helt vaken. Har under sex veckor haft en fantastisk resa med min kärlek Peter Gehlin. Konstaterar att allt är inte guld som glimmar, men att Sverige tar silver i det mesta.
Jag kommer aldrig mer att gnälla på Sveriges välfärd (men däremot förbättra den).
Som svensk medborgare kommer jag från och med nu att vara en stolt skattebetalare.
Som politiker lovar jag att så länge jag får bestämma kommer skatteintäktena att användas på ett annorlunda sätt. Mitt löfte till innevånarna innebär att männskligheten måste ta tilll sig två förhållningssätt:
- Sluta konsumera och fundera på vad du behöver - EGENTLIGEN! Jordens resurser är inte oändlig!
- Utbildning är den viktigaste aspekten för ett välfärdssamhälle. Halleluja! Prisad vare skolan!
Dag 45-46 - På väg hem till fantastiska Sverige.
Vaknar i Quito. Tar en varm dusch. Den första varma duschen på en vecka. På Kapawi Lodge värmdes vattnet upp av solen. Och sol har det varit ont om under vår vistelse i Amazonas. Däremot har det varit varmt och fuktigt. Träffar Andreas, en 20-årig kille från Storfors som är på väg att volontärarbeta på Galapagos. Och kan man tänka sig.......Även hans bagage blev kvar i Miami......... Amercan Airlines har definitivt något att jobba med (släng er i väggen Falu Kommun). På oss imponerar AA inte.
Vi lånar ut strömadaptern till Andreas. Lämnar kvar tandkräm och ett par sneakers. Vet ju själv hur kul det är att stå där utan packning.
Flyger till Guayquil och tar in på ett flott hotell (Sonesta). Njuter av den höga standarden. Skickar meddelanden till våra barn och mammor: "Nu kommer vi hem igen". Ytterligare ett plan till Miami. Känner mig väldigt stolt som klarat 14 flygresor under sex veckor. Utan vin dessutom! Känns skönt att vara landkrabba. Snart bara 2 flyg kvar. I Miami är det kaos som vanligt. Tre timmar för att lämna och hämta packning. Sen aviserar dom dubbelbokning på planet. Mitt i alltihopa går brandlarmet (Håhå jaja)
Över Atlanten. Fy f-n, känner mig som en snorloska. Försvinn turbulens Försvinn!. London känns som Borlänge. Stockholm som Falun. Oh Sweden here I am! And Pontus is here also :-D Thank you Lord!
Dag 44 - Tear- or raindrops
Vaknar tidigt på morgonen. Konstaterar att jag vant mig vid djungelns alla ljud från apor, grodor, syrsor och andra insekter. Är dessutom inte längre några bekymmer att dela sovplats med kackerlackor, gnagare och fladdermöss. Gör en båtexepedition för att ännnu en gång få njuta av Amazonas djur- och naturliv. När vi lämnar Kapawi-lodge följer ett tiotal kornblå fåglar med oss utmed floden. Känns en smula vemodigt att behöva lämna dessa gästvänliga Achuarer. Kliver iland vid den by som ligger i anslutning till "flygvägen". Besöker Celestinos bror som är "hövding" för den här byn. Samma procedur som tidigare med artiga fraser. Wina jai (jag anländer), Chica och personliga presentationer. Celestinos bror frågar oss varför vi (jag, snyggingen och kusinen) gjort besök i så många olika byar och dessutom övernattat? (djungel-trumman?). Den "normala turisten" brukar bara göra ett besök. Vi svarar att vi tycker det är väldigt intressant att få del av deras kultur. Att deras kultur skiljer sig avsevärt från vår egen. Att det tar tid att smälta alla intryck. Innan vi lämnar hyddan köper vi hantverk.
Serveras lunch (sista i Amazonas?), en matlåda, i väntan på flygplanet. Ett tiotal barn tittar nyfiket på oss gringos och väntar på stålfågeln. Ett littet flygplan för sex personer (inklusive flygkaptenen) tar oss ut från regnskogen.
"Wea jai" (Hej då) Amazonas. Det har varit en helt fantastisk vecka! Sorgligt? - (nej jag tror det bara regnar igen). Vi lovar att kämpa för "vår" regnskog!
Kapawi ecolodge
"Indian-stammen" Achuarer levde i stort sett helt isolerade från den övriga männskligheten till början av 1970-talet. De levde helt i harmoni med regnskogen och förbrukade inte mera av jordens resurser än nödvändigt. I början av 1990-talet förstod Achuarerna att deras regnskog och tillvaro var hotad genom det gigantiska konsumtionssamhället i övriga världen. Oljebolagen vill åt oljan som finns under regnskogen. Money talks!
Achuarerna valde att ta upp kampen mot oljebolagen och regeringen, men utan att ta till vapen. Istället nyttjade man kunskaperna från det "moderna samhället". Kartor togs fram över Amazonas. Man utbildade och informerade befolkningen om deras rättigheter och skyldigheter. De äldres kunskap och erfarenhet samlades ihop och tecknas ner till framtiden. En kunskap man sedan dess försöker sprida till resten av världen.
År 1993 startade ett projekt mellan en välbeställd man från Guayquil och The Achuar people. Starten på Kapawi ecolodge . Det är en lodge ("hotell") för 30 gäster. Lodgen bedrivs ekologiskt och har alla bekvämligheter man behöver som tex. dusch, vattentoaletter, enkelrum mm. Varje dag serveras man fantastiskt god mat. Rejäl frukost och alltid trerätters lunch och middag. Personalen är helt klart utbildade för att arbeta inom servicebranschen.
Varje dag finns fantastiska möjligheter att ta del av Amazonas regnskog och Achuarernas vardag. Du har alltid sällskap av profesionella guider så fort du befinner dig utanför lodge-området. Guiderna har mycket goda kunskaper om naturen, djurlivet och kulturen hos lokalbefolkningen. Lodgen symbol är en mycket vanlig och vacker fågel från närområdet - "Stinky Turkey"
Sedan 2003 är Kapawi ecolodge en verksamhet som till 100% ägs av Ecuadors Achuar-stam. Om några år hoppas man på att även all personal ska vara Achuarer. Förhoppningsvis få fler urinnevånare möjlighet att vidareutbilda sig så att fler lodger kan öppnas. Målet är att få behålla Sydamerikas fantastiska regnskogen och den värld vi lever av. Achuarerna vill fortsätta leva på det sätt man gjort sedan urminnes tider. För en man utan Arutam (regnskogens själ och styrka) är ingen man. Utan regnskogen finns inget männskligt liv eller ett liv efter detta.
Och även fast vi i Falun inte lever i närheten avAmazonas regnskog så har det med säkerhet även betydelse för vår fortsatta existens.
Dag 43 - Sista dygnet i Amazonas.
Idag är den soligaste dagen på hela veckan. Dagens första timmar ägnas åt fågelskådning med teleskop. Efter frukost tar Matteo (en Achuar-guide) fram "the blow-gun" och visar hur det fungerar när man jagar med "blåsrör. Med blåsröret kan Achuarerna döda en fågel på 30 meters håll (tex. uppe i träden). Innan doppas pilarna i Curare som är ett gift /läkemedel vilket slår ut musklerna. Jag klarar "bulls-eye" två gånger av tre. Är kanske inte så konstigt att snyggingen kallar mig "sin Amazonas kvinn"a.
Under förmiddagen har vi ett långt samtal med Celestino (Vår Achuar-guide). Pratar mycket om deras kultur och förhållningssätt. Vi är så lika men ändå så olika.
På eftermiddagen blir vi insläppta i köket. Celestino, som annars aldrig lagar mat, hackar löken. Snyggingen trivs som fisken i vattnet. Hackar färsk koriander. Kusinen pressar lime. (Ett kök för kvinnor :-D). Tillsammans med Kapawi Lodge fenomenala guide, Isidro, lagar vi en typiskt Sydamerikansk rätt - Chevice med palmhjärta. En fantastisk avslutning på vår vecka i Amazonas. "Arga kocken skulle slå fri-volter".
Dag 42 - Vardag hos Achuarerna
Vi "Gringos" som valde bort Ayahuascan vaknade till en ny dag pigga och glada. Åkte tillsamans med en Kanadensisk familj och deras guide Omar för att besöka skolan i Kapawi. På skolan studera 120 elever från förskoleklass (6 år) till gymnasiet. Elevernas utbildningsnivå på gymnasiet är lägre jämfört med svenska barn. Tillgången till utbildningsmaterial och böcker är obefintlig. För några dagar sedan hade byns första dator installerats. Utbildningen utfördes till stora delar tack vare volontärer. Några hade lärarutbildning, andra inte. Vi mötte en klass på på cirka 15 gymnasieelever och deras lärare Elisabeth. Hon är en utbildad lärare i engelska och kommer ursprungligen från Ungern. Tack vare henne hade en ung kille vid namn Oleg fått möjlighet att studera på univesitet. Det är endast ett fåtal Achuar-elever som får möjlighet till högskolestudier. Han förväntades återvända efter sin utbildning till Amazonas och Achuarerna för att arbeta på en nybildad lodge i en närbelägen by. Med utbildade urinnevånare och stöd från medvetna världsmedborgare hoppas den här Indian-stammen på att kunna bevara regnskogen och sitt ursprungliga levnadssätt. Utbildning och turister är alltså deras vapen mot oljebolagen. Elisabeth (läraren) har startat en fond som bidrar till Olegs och andra Achuarers utbildning. En ambition från Elisabeth är att kunna ge alla elever en "solcellslampa" för att de ska kunna göra sina läxor efter mörkrets inbrott.
Oleg och en annan skolkamrat visade oss runt i regnskogen under en timmes tid. De berättade om olika projket som gick ut på att bevara och föra vidare kunskap/tradition från de äldre Achuarerna. Bla. hade eleverna byggt upp ett vindskydd av palmer för att visa hur det går till när Achuarerna ber om att få "styrka från regnskogen".
På vägen hem mötte vi en sköldpadda
Eftermiddagen ägnas åt fiske. Vi stänger av motorn och lägger till i en vik. Det är jag, snyggingen, kusinen, Lorena (en guide/tolk), Celestino (vår Achuar-guide) och Rodrigues (vår "båt-chaufför"). Vi fiskar med metrev och krok. Till bete har vi små köttbitar. Kroken kastas för hand så långt som möjligt. Stömmen för ut betet ytterligare en bit. . Snyggingen får en piraya på kroken, men den släpper alldelens vid båtkanten. Rodrigues får två Catfish på 1 kg vardera. Hans hemlighet var att han hade små sänken på reven. Det är lågsäsong för fisket i Amazonas.
På kvällen serveras vi en tre-rätters middag som är typisk för lokal-området. Förrätten är en kycklingssoppa. Till det serveras juice i lerskålar. Huvudrätten består av fisk och palmhjärta som lindats in i bananlöv från regnskogen (som folie). Knytena läggs på glöden i cirka 30 minuter (i vårt fall ugnen). Till det serveras "matbanan". Anghill (managern), Celestino (vår Achuar-guide) och Rodrigues (vår båt-chaufför) gör oss sällskap under middagen.
Dag 41 - Jägarna
Tidig morgon och kusinen är trött. Jag och snyggingen ger oss ut på en expedition på floden tillsammans med våra två guider. Ser fler färgglada fåglar. Dagligen möter vi pappegojor. Plötsligt ropar någon till att det simmar en Kapivara framför båten. Men ju närmare vi kommer djuret desto tydligare blir bilden. Det är ingen Kapivara....... Det är en Jaguar........På några sekunder försvinner Jaguaren in i regnskogen. Att få se en vild Jaguar är mycket ovanligt och ett gott omen. Achuarerna är helt säkra på att de återvänder som stolta djur till regnskogen när de dör. Senare samma dag får vi reda på att en god vän avlidit efter en kortare tids sjukdom.
Nästa expedition är en två timmar lång promenad i Amazonas. Idag ska Celestino (vår Achuar-guide) visa hur man gillrar fällor och jagar. Jag, snyggingen och en Achuar helt ensamma i djungeln. Här skulle jag inte vilja bli lämnad ensam och övergiven. Hittar ett fågelbo med tre ägg. En kollibri kollar in min tröja (undrar om jag är en blomma). Efter en två timmar lång promenad i regnskogen når vi till slut flodkanten. Båten som ska hämta upp oss har ännu inte anlänt. Celestino framkallar ljud genom att blåsa i händerna som en lergök. Ingen respons! Han går då upp på en höjd och tar en grövre träpinne som han slår mot ett ihåligt träd. "Djungeltrumman" ekar över floden. Efter 20 minuters väntan anländer en båt för att hämta upp oss. Men det är inte den båt som var planerat från början. Efter några minuters båtfärd är vi tillbaka vid Kapawi Lodge.
Den här kvällen hade vi fått en möjlighet att delta i en ceremoni och prova Ayahuasca. Man beger sig till ett vattenfall tillsammans med Schamanen. I byn erbjuds deltagarna att dricka tobak (smakade tydligen som fimpar i ett vattenglas) och dricka Ayahuascan. Deltagarna sitter ner . Schamanen "hummar" och rensar bort dåliga andar genom att slå blad mot varandra som kastanjetter. Schamanen skickar ut alla dåliga andra i rymden. Alla deltagarna kräks innan brygden får effekt. Palmblad läggs ut som sängar på marken. Deltagarna får en filt över sig. Sen ligger de under stjärnhimlen i flera timmar. Förhoppningsvis är stunden förknippad med positiv energi och syner. Dagen efter ventileras upplevelsen. Schamanen tolkar deltagarnas upplevelser och berättar om sina egna förnimmelser. Jag och snyggingen delar på en flaska vin
Dag 40 - Regnskogens apotek
Uppe med tuppen som vanligt. Här borta i Amazonas, långt borta från civilisationen gäller det att nyttja dygnets ljusa timmar. "Motor-kajaken" puttrar sakta fram på floden. Det brisar varmt och skönt mot kroppen. Kliver iland på en sandbank som ligger i anslutning till en ö. Ännu en morgon som gjord för fågelskådning. Efter frukost tar vi fram havskajakerna. Den här gången ger vi oss av nedströms. Behöver inte paddla speciellt mycket. Strömmarna gör jobbet åt oss. Glider sakta fram på floden och tar del av Amazonas natur- och djurliv. Regnskogens grönska omsluter floden som två gröna väggar. Vattnet är brunt av jord och lera. Celestino (vår Achuar-guide) välter kajaken men kommer vant upp igen. Var tydligen inte första gången. Dagens höjdpunkt var mötet med två delfiner (Pink River Dolphins). Dom kan bli 2 meter långa och väga upp emot 200-250 kg. Tack vare att jag och snyggingen bara gled på vattenytan med vår kajak så blev dom inte rädda. Hade delfinerna precis bredvid oss (2 meter).
En rejäl lunch. Smakar som vanligt utsökt. På med gummistövlar, "jaktbyxor", långärmad tröja och mygga. I Amazonas regnar det i stort sett varje dag trots att det är deras torrperiod. . Och gissa om det kan regna (släng dig i vägen svensk sommar). För en vandring i regnskogen är gummistövlar ett måste. Det är alltid blött och lerigt på marken. Balanserar ofta över träsk på trädstammar och enkla broar. Mygg och knott finns det gott om, men det funkar bra med kläder och mygga. Under en 2-3 timmar lång vandring berättar Celestino (vår Achuar-guide) om regnskogens apotek. Växter mot smärta, dåliga magar, hosta, myggbett, Malaria och blodstillande. I skydd av mörkret ger vi oss ut på ännu en ficklampstur. Insekter och färgglada fåglar. Möter Kajmanen igen (krokodil). Troligtvis är det samma som vi mött tidigare. För Kajmaner lever gärna ensamma i sina inmutade revir. Sa jag att de är "kannibaler".
Achuarer - People of Moretes (=en palm)
Djupt i Amazonas regnskog lever en Indian-stam som heter Achuarer. De levde i stort sett helt helt isolerade från den övriga männskligheten fram till början av 70-talet. Hälften av befolkningen (8000 människor) lever på den Peruanska sidan och bedriver projekt tillsammans med gruv- och oljebolagen. . Den andra hälften (8000 människor) bor i 74 olika byar djupt inne i Ecuadors regnskog. De Achuarer som bor i Ecuador bedriver en kamp för att få behålla regnskogen och det levnadssätt man haft sedan urminnes tider. Deras vapen är att utbilda befolkningen, informera om rättigheter, "bevarar gamla kunskaper" och satsa på eko-turism.
Under en veckas tid har vi levt tillsammans med Achuarerna i Ecuador. Fått insyn i deras vardag. Starten på "deras civiliserade samhälle" började för ungefär 70 år sedan då spanska missionärer lärde Achuarerna att "bygga hus"/hyddor, utbilda befolkningen i spanska och införa den katolska läran. Idag anser de flesta Achuarer att de är katoliker. Alla barn går 12 år i skolan fast det inte finns någon skolpikt. Endast ett mycket litet antal elever får möjlighet att studera på universitet. Man besöker aldrig en Achuar om man inte fått en inbjudan.
Deras bostäder är enkla hyddor. Oftast har hyddorna inga väggar utan består i stort sett av ett tak. Mitt i hyddan brinner en eldstad, mycket för att hålla bort myggen och impregnera taket. Halva hyddan är "vardagsrum" och den delen av huset där man tar emot gäster och umgås med varandra. Den andra delen är deras "sovdel". Ibland omgärdas sovdelen av ett enkelt plank- eller vassvägg. Men oftast är väggen helt visuell (man tänker sig väggen). Till "sovdelen" har endast mannen i huset, kvinnorna och barnen tillträde. Maten tillagas över öppen eld.
Achuarerna gifter sig i unga år men först sedan ungdomarnas fäder anser att de är mogna för det. Pojken måste först bli en man för att kunna bli en bra make och far. Flickan måste först bli en kvinna för att kunna bli en god maka och mor. Männen jagar, fiskar, bygger hus och försörjer hemmet med ved. Kvinnan lagar mat, tillverkar husets Chica (en slags öl) och tar hand om barnen. Kvinnan kan rent teoretiskt skaffa sig universitetsutbildning, förutsatt att hon samtidigt klarar av att ta hand om barnen. En pappa som synligt tar hand om barnen blir kallad Mandarina (Toffel). Mannen kan ha flera hustrur men få väljer det alternativet då det bara innebär större försörjningsplikt och rivalitet mellan fruarna vilket oftast leder till osämja. När paren gifter sig flyttar mannen hem till kvinnans hemby där man bygger sig en egen hydda. En Achuar familj har i snitt 10 barn. De par som bara får söner får får acceptera att de måste klara sig själva på äldre dar. Det är teoretiskt möjligt att skilja sig, men i praktiken i stort sett omöjligt. För paret kommer troligtvis att dela samma by även fast de inte längre delar hydda. En man kan gifta om sig. Det kan aldrig kvinnan. För mycket få män vill "ta över en använd fru" och dessutom få någon annans barn på köpet. Som kvinna jagar/fiskar du inte och har därför svårt att försörja familjen. Det är kvinnans lott att ta hand om barnen vid en skillsmässa. Achuarerna är generellt väldigt blyga och man undviker att titta för mycket i någon annans ögon. Männen är väldigt svartsjuka. Andra män bör därför undvika att stirra för mycket på andras fruar. Kvinnan bär knälång kjol och t-shirt. Mannen bär hellångt höftskynke och t-shirt eller kortärmad skjorta. De flesta går barfota. Vid speciella tillfällen som tex jakt och högtid bär männen ett färggrant pannband tillverkat av fjädrar av Toucan och Currasow (fåglar) och målar ansiktet med olika mönster. Kvinnorna målar också ansiktet men mera för att det är vackert. Rent genetiskt verkar många sydamerikakanska män ha mycket hår på huvudet. Många spara ut håret och knyter upp det i en hästsvans.
Det enda ljus som finns nattetid är batteridrivna ficklampor och några få sollcellslampor. Achuarerna nyttjar därför dagsljuset så mycket som möjligt genom att gå upp tidigt på morgonen och lägga sig tidigt på kvällen (20.00). Tidigt innan gryningen kommer (04.00) samlas hela familjen. Man dricker ett speciellt te för att tömma sig (kräkas). Sen dricker man Chicha och berättar om nattens drömmar. Drömmarna tolkas och används som vägledning i vardagen. Den här stunden är dygnets viktigaste tidpunkt för familjen. Det är vi den här tidpunkten som familjen anförtror varandra viktiga händelser.
Dag 39 - Spirit of the rainforest
Dagen börjar med fågelskådning "nere i vårt träsk". Efter en stadig frukost (som vanligt) åker vi iväg till en plats i regnskogen som heter Pitzacocha Lagoon. Idag ska Celestino (vår Achuarguide) berätta om " the spirit of the rainforest".
I regnskogen finns tre växter som Achuarerna använder för att få kontakt med sitt undermedvetna, vägledning, positiv energi och styrka. En är den växt man tillverkar Ayahuasca av. Den andra är en tobaksplanta. Den tredje är en växt som även finns tillgänglig i Sverige (har glömt vad växten heter). Samtliga växter gör att man får hallucinationer. Vid sorg, osämja, depression och andra tillfällen när människan behöver vägledning använder man sig av någon av de tre växterna för att få kontakt med "the spirit of the rainforest". Ayahuascan är vanligast. När manliga Achuarer genomför proceduren ger dom sig ut i regnskogen, söker upp "en helig plats" som ett vattenfall, en stor sten, eller ett gammalt träd. Man ber om Att få Arutam vilket är regnskogens styrka. Achuarerna sjunger, dricker Ayahuasca och ligger sedan på ett palmblad där man mediterar. När pojken är mogen och ska bli man tar hans fader med honom ut i regnskogen för att genomföra den första ritualen. Pojken förväntas se "ett starkt djur". Pojken ska efter cermonin inte berätta för någon vilket djur han mött. Om han inte ser ett djur den första gången så gör man om proceduren. Ritualen förväntas göra honom till en bra medmänniska, jägare, fiskare, make , mm. Flickorna dricker Ayahuascan hemma tillsammans med någon av byns kvinnor. Hon ber om styrka från Nunkuti för att bli en bra maka, moder och få bra grödor. Kvinnorna förväntas aldrig se ett starkt djur i samband med ritualen. Äter lunch ute i djungeln.
På eftermiddagen besöker vi en " yngre by" vid Pastaza River. Här bor 75 personer. Byn har ingen schaman och vi bjuds därför in till byns "hövding". Han är 27 år och lever tillsammans med sin 25-åriga fru och deras 5-åriga son. Besöket genomförs på liknande sätt som tidigare. Vi serveras Chica, presenterar oss för varandra och ställer frågor. Det märks att den här mannen är "modernare" i sitt förhållningssätt än schamanen. Han skrattar med oss och vågar möta våra blickar. Vi vet att han pratar spanska. Hans fru står bakom honom. Hon deltar inte i diskussionen men lyssnar roat på det vi berättar. Några bybor " slinker förbi" och tittar nyfiket på oss. Chican smakar bättre än de vi druckit tidigare. Innan vi åker vidare tar vi del av kvinnorna och barnens hantverk. Lägger ytterligare några alster till samlingen. När mörkret infinner sig ger vi oss ut på en "ficklamps-promenad". Djuren och insekterna håller fortfarande konsert i regnskogen. Möter en Kajman.
Dag 38 - Valtider i Amazonas
Väcktes klockan 03.30 av glada skratt och en lättsam konversation mellan kvinnor och män. Vi kunde inte se något för det var fortfarande mörkt ute, men det hördes att dom hade roligt. Emellanåt lät det som om någon kräktes. Somnade om och vaknade igen vid 06.30 tiden. Sovit gott fast det varit en minst sagt annorlunda natt. Delat hydda med snyggingen, kusinen, 5 Achuarer och en guide. Våra sovplatser har bestått av ett innertält/myggnät. Efter frukost hade Schamanen klätt upp sig med en speciell huvudbonad, smycken och ansiktsmålning. Det är nu vi förväntas köpa hantverk från byns kvinnor och barn. Femton nyplockade palmblad ligger vackert utplacerade på marken utanför hyddan. Ovanpå bladen ligger smycken, lerskålar, panband, väskor, lerfåglar, kammar, mm utplacerat Allt garanterat handgjort. Förväntansfulla ansikten. Någon kommer garanterat att bli besviken då "vi tre gringos" är byns enda kunder. Innan vi går tackar Schamanen för att vi ville köpa deras hantverk. För Achuarerna är det trots allt ett viktig stöd i deras kamp mot oljebolagen och för att de ska få möjlighet att ge sina barn utbildning.
Tar "motor-kanoten" vidare till Kapawi. Det är lokal- och regionval i hela Ecuador. Kapawi kommer idag att få besök av 350 röstberättigade Achuarer (8 byar). Röstningen går till på exakt samma sätt som i Sverige med den enda skillnaden att kvinnor och män röstar i olika lokaler. Det största partiet heter Pachacutik och har samma färger som regnbågen (rainbow, pride). Alla röstberättigade förväntas gå och rösta. Den som inte gör det får böta 50 dollar (ungefär 325 kronor). På eftermiddagen släpper "motor-kajaken" av oss en bit uppströms floden. Sakta glider vid fram med havskajakerna. Högt upp i träden sitter aporna och skrattar åt oss. Pappegojorna samlas vid strandkanten och slickar i sig saltet från leran. Sakta glider vi fram i våra havskajaker, långt borta från civilisationen.
Schamanen!
Schamanens hus hade färdigställts bara några dagar innan vi anlände. Ett hus med vackert halmtak och stampat jordgolv. Hyddan var helt utan väggar. Varje gäst som anländer säger "wina jai", som betyder jag anländer (eller hej) när man går in i en Achuars hem. Schamanen sitter mitt i sin ovala hydda på en pall. Vi måste böja oss ner för att kunna ta oss innanför palmtakets kant. Väl inne hänvisas vi till ena änden av det ovala rummet. Får en liten pall att sitta på. Shamanen sitter tyst. Det är lite svårt att se hans ansikte i det halvskumma rummet. Hans dotter som uppskattningsvis är i 50-års åldern serverar oss Chica i en skål gjord av ett fruktskal. Chica är en en slags öl som görs av en rova som kallas Yuka. Den tillreds av kvinnorna som först tuggar rovan för att få den porös och starta jäsningsprocessen. Brygden får jäsa i 3-6 dagar innan man dricker den . En Achuar familj har alltid tillgång till Chica i sitt hem. Det tillhör vett och etikett att bjuda alla gäster på brygden och för gästerna att smaka på det vare sig man tycker om det eller inte. Först småpratar vår Achuar-tolk Celestino med Schamanen. Berättar vad vi gjort under dagen. Schamanen svarar "ointresserat" ja, ja, ja, vilket är en naturlig del av konversationen. De båda männen undviker att titta på varandra. Sen får vi i tur och ordning berätta vilka vi är. Vi undviker ögonkontakt med mottagaren, precis som vi blivit tillsagda. Schamanen berättar om sig själv och sitt uppdrag. Slutligen ges vi alla möjlighet att ställa frågor till varandra.
Schamanen heter Sumpa. Han vet inte hur gammal han är för i början av sitt liv fick han inte gå till skolan. En Schamanen är alltid mer än 60 år gammal och jag upskattar att den här mannen är i 70 års åldern. Han är gift och har 4 barn, barn-barn och barn-barnsbarn. Alla hans släktingar bor i närheten. Han är en duktig fiskare och jägare. Att han skulle bli Schaman var från början ett förslag från hans morbror. Själv bestämde han sig i samband med att hans förstfödde son dog.
Att bli Schamanen är en lång process som tar cirka 4 år. Man får utbildning från minst 5 andra Schamaner. Massor av tid läggs ner på att meditera. Den blivande Schamanen hålls helt isolerad från andra människor (inklusive sin fru) i minst fem månader.
Han fungerar som Achuarens "doktor" och hans uppdrag är att identifiera sjukdom i kropp och själ. När någon är fysiskt sjuk botar han det med växter från naturen eller skickar vederbörande vidare till en medicinskt utbildad läkare. När någon mår psykiskt dåligt och behöver vägledning så behandlar han det med Ayahuasca vilket är ett "drogliknande läkemedel" som ger hallucinationer. Ayahuascan framställs av en växt från regnskogen. Av den framställs en brygd som intas av både Schamanen och hans klient. Schamanen sjunger och hämtar kraft och vägledning från regnskogens själ genom ett vattenfall, en sten eller ett stort träd. Han ber om råd och ljus som han för vidare till dom som ber om hans hjälp. Schamanen är stammens mest aktade person som möts med stor vördnad och respekt. Men han är samtidigt en person som får del av mycket ilska och frustration. Den katolska läran som infördes av missionärens underlättar inte uppdraget. För den här byn kan
Sumpa vara den sista Shamanen. Ingen är beredd att föra kunskapen vidare.
Efter några timmars intressant och minst sagt annorlunda diskussion avbryter mörkret vårt samtal. För Schamanen var vårt möte viktigt då Achuarerna behöver hjälp att påverka regeringens attityd till oljebolagen. För stora delar av regnskogen är hotad då man vill komma åt marken för att kunna ta upp olja. Genom att låta oss turister få del av deras liv och vardag så hoppas Achuarerna på en ökad förståelse från världens medborgare.
- "Amazonas regnskog är vår bostad, vår matbutik, vårt apotek och vår kyrka. Ni turister kan hjälpa oss i kampen mot oljebolagen genom att turista här och köpa vårt hantverk"
Och fast Schamanen förstod att deras kamp är som Goliat mot Jätten så var han väldigt tydlig:
- "Vi kommer aldrig att ge upp!"
