Hur roligt är det att dra ner på skolan? Finns det något alternativ?

Det kommer ofta brev från elever, föräldrar, mor/farföräldrar, personal................................
Vare sig jag eller skolchefen tycker det är roligt med besparingar. För varje neddragning vi gör så är det alltid någon som är besviken. Det som avgör hur mycket pengar skolan har att röra sig med är de 61 ledamöterna i Kommunfullmäktige. Den ekonomiska ram som Kommunfullmäktige tilldelar oss i skolan utgår från faktiskt antal barn/elever som finns i Falun. På samma sätt tilldelas äldreomsorgen, handikappomsorgen, försörjningsstöd osv. resurser utifrån hur många som behöver få del av samhällets tillgängliga medel. Under de sista åren har hela världen dessutom befunnit sig i en lågkonjunktur, vilket har inneburit mindre tillgängliga resurser totalt sett. Alla verksamheter i Falu Kommun har fått ekonomiska neddragningar och förutsättningarna är lika i hela Sverige, oavsett politisk majoritet

Trots lågkonjunktur och minskade elevkullar så använder ändå skolnämnden nästan hälften av Falu Kommuns tillgängliga medel, vilket motsvarar 1,1 miljard. Den summan används för att bedriva förskola, grundskola, gymnasium, komvux och Dans och Musikskola för cirka 11500 barn. Skolnämndens verksamhet genomförs med hjälp av cirka 2100 anställda som arbetar inom skolförvaltningen. Enkelt uttryckt kan man säga att varje barn/elev bär runt på en ”ryggsäck med pengar” (skolpeng) som ska möjliggöra varje barns omsorg eller skolgång. Det är sedan varje rektor som tillsammans med arbetslaget ska planera, ansvara och förvalta ”barnens ryggsäckar”. Det innebär att det är rektor (chefen) som bestämmer hur mycket lokaler man behöver, om det ska serveras frukost, innehållet i lunchen, när ”15-timmars barnen” erbjuds vara på förskolan, vilken personalkategori man ska anställa, vilka arbetsuppgifter som ska utföras osv. Om ett barn/elev och dess föräldrar väljer en friskola istället för den kommunala skolan så följer barnets ”ryggsäck” med och det blir friskolerektorn och dess arbetslag som får förmånen att bedriva en utvecklande verksamhet för barnet.
En ungefärlig ”genomsnittsryggsäck” för
  #  Barnomsorgen är 102 000 kronor per barn och år.
  #  Grundskolan är 89 000 kronor per barn och år.
  #  Gymnasieskolan 105 000 kronor per barn och år.

Under de tre senaste åren har skolnämnden arbetat med neddragningar och minskade elevkullar på över 100 miljoner kronor. Det motsvarar cirka nio procent av vår verksamhet och märks självklart i organisationen.För att klara av det så har skolnämnden och skolförvaltningen gjort en genomlysning av hela sin verksamhet och genomfört strukturella förändringar.Visst finns alternativa åtgärder till de förändringar/neddragningar som skolnämnden och skolförvaltningen genomfört. De alternativen hade för mig inneburit sämre förutsättningar för Faluns barn/elever, vilka ändå är de medborgare vars medel vi förvaltar och bedriver verksamheten för.

  • Om vi inte hade gjort några förändringar alls hade det inneburit ett underskott för bara skolnämnden på 100 000 000 kronor. På 10 år hade då Faluns skuld ökat med ytterligare 1 miljard, vilket den framtida generationen Falubor fått betala tillbaka. Risken är också stor att staten gått in och tvångsförvaltat Falu Kommun, då Kommunallagen påpekar att kommunerna inte får ”vältra över kostnader på framtida generationer”.
  • Vi kan besluta om andra åtgärder inom skolnämndens ansvarsområde. Det blir något annat barn, förälder eller personal som ”drabbas”. Skolnämnden kan bara ställa en barnverksamhet mot en annan och måste alltid prioritera den lagstadgade verksamheten. Skolnämnden kan aldrig besluta om att ta bort annan kommunal verksamhet som Lugnet, nya rondeller, städningen i Rådhuset osv. utan dom besluten fattas av andra politiker.

Kommunfullmäktige i Falun (jag är 1 av 61 ledamöter) kan förhindra ytterligare neddragningar inom skolan genom att höja skatten eller prioritera bort annan kommunal verksamhet.  Det sistnämnda är den åtgärd som jag och Falupartiet förordar. För det finns pengar i Falu Kommun! Det man bör diskutera är hur Kommunfullmäktige använder dessa pengar.

 

 

 

 

 

.


RSS 2.0