Maria Gehlin - Falupartiet

Djupt i Amazonas regnskog lever en Indian-stam som heter Achuarer. De levde i stort sett helt helt isolerade från den övriga männskligheten fram till början av 70-talet. Hälften av befolkningen (8000 människor) lever på den Peruanska sidan och bedriver projekt tillsammans med gruv- och oljebolagen. . Den andra hälften (8000 människor) bor i 74 olika byar djupt inne i Ecuadors regnskog. De Achuarer som bor i Ecuador bedriver en kamp för att få behålla regnskogen och det levnadssätt man haft sedan urminnes tider. Deras vapen är att utbilda befolkningen, informera om rättigheter, "bevarar gamla kunskaper" och satsa på eko-turism.

 

Under en veckas tid har vi levt tillsammans med Achuarerna i Ecuador. Fått insyn i deras vardag. Starten på "deras civiliserade samhälle" började för ungefär 70 år sedan då spanska missionärer lärde Achuarerna att "bygga hus"/hyddor, utbilda befolkningen i spanska och införa den katolska läran. Idag anser de flesta Achuarer att de är katoliker. Alla barn går 12 år i skolan fast det inte finns någon skolpikt. Endast ett mycket litet antal elever får möjlighet att studera på universitet. Man besöker aldrig en Achuar om man inte fått en inbjudan.

 

Deras bostäder är enkla hyddor. Oftast har hyddorna inga väggar utan består i stort sett av ett tak. Mitt i hyddan brinner en eldstad, mycket för att hålla bort myggen och impregnera taket. Halva hyddan är "vardagsrum" och den delen av huset där man tar emot gäster och umgås med varandra. Den andra delen är deras "sovdel". Ibland omgärdas sovdelen av ett enkelt plank- eller vassvägg. Men oftast är väggen helt visuell (man tänker sig väggen). Till "sovdelen" har endast mannen i huset, kvinnorna och barnen tillträde. Maten tillagas över öppen eld.

 

Achuarerna gifter sig i unga år men först sedan ungdomarnas fäder anser att de är mogna för det. Pojken måste först bli en man för att kunna bli en bra make och far. Flickan måste först bli en kvinna för att kunna bli en god maka och mor. Männen jagar, fiskar, bygger hus och försörjer hemmet med ved. Kvinnan lagar mat, tillverkar husets Chica (en slags öl) och tar hand om barnen. Kvinnan kan rent teoretiskt skaffa sig universitetsutbildning, förutsatt att hon samtidigt klarar av att ta hand om barnen. En pappa som synligt tar hand om barnen blir kallad Mandarina (Toffel). Mannen kan ha flera hustrur men få väljer det alternativet då det bara innebär större försörjningsplikt och rivalitet mellan fruarna vilket oftast leder till osämja. När paren gifter sig flyttar mannen hem till kvinnans hemby där man bygger sig en egen hydda. En Achuar familj har i snitt 10 barn. De par som bara får söner får får acceptera att de måste klara sig själva på äldre dar. Det är teoretiskt möjligt att skilja sig, men i praktiken i stort sett omöjligt. För paret kommer troligtvis att dela samma by även fast de inte längre delar hydda. En man kan gifta om sig. Det kan aldrig kvinnan. För mycket få män vill "ta över en använd fru" och dessutom få någon annans barn på köpet. Som kvinna jagar/fiskar du inte och har därför svårt att försörja familjen. Det är kvinnans lott att ta hand om barnen vid en skillsmässa. Achuarerna är generellt väldigt blyga och man undviker att titta för mycket i någon annans ögon. Männen är väldigt svartsjuka. Andra män bör därför undvika att stirra för mycket på andras fruar. Kvinnan bär knälång kjol och t-shirt. Mannen bär hellångt höftskynke och t-shirt eller kortärmad skjorta. De flesta går barfota. Vid speciella tillfällen som tex jakt och högtid bär männen ett färggrant pannband tillverkat av fjädrar av Toucan och Currasow (fåglar) och målar ansiktet med olika mönster. Kvinnorna målar också ansiktet men mera för att det är vackert. Rent genetiskt verkar många sydamerikakanska män ha mycket hår på huvudet. Många spara ut håret och knyter upp det i en hästsvans.

 

Det enda ljus som finns nattetid är batteridrivna ficklampor och några få sollcellslampor. Achuarerna nyttjar därför dagsljuset så mycket som möjligt genom att gå upp tidigt på morgonen och lägga sig tidigt på kvällen (20.00). Tidigt innan gryningen kommer (04.00) samlas hela familjen. Man dricker ett speciellt te för att tömma sig (kräkas). Sen dricker man Chicha och berättar om nattens drömmar. Drömmarna tolkas och används som vägledning i vardagen. Den här stunden är dygnets viktigaste tidpunkt för familjen. Det är vi den här tidpunkten som familjen anförtror varandra viktiga händelser.