Skolan som varumärke
Just nu pågår en debatt i massmedia kring marknadsföring av den kommunala skolan. I ena ringhörnan har vi personal som är arga, missbelåtna och bara tycker att vi lägger på dom mera arbetsuppgifter. I den andra ringhörnan har vi personal som säger - Äntligen, vi vet att vi är bättre än friskolorna och stolta över det arbete vi utför.
"Skolans varumärke" är ingen vanlig kompetensutveckling. Det handlar om den kommunala skolan vill vinna eller försvinna!
Varje kommuns kommunfullmäktige fördelar resurser till barnomsorg och skola utifrån faktiskt barn/elevantal. Som skolnämndspolitiker fördelar vi sedan pengarna till den verksamhet som faktiskt tar hand om barnen/eleverna. Friskolorna får sitt tillstånd att starta från Skolinspektionen. Jag kan som skolpolitiker i Falun aldrig bortse från Skolinspektionens beslut. Enligt lagen har friskolorna rätt till sammma ekonomiska ersättning som vi ger till vår egen verksamhet. Enkelt uttryckt, dit eleverna går dit går pengarna. Om vi har en kostnadsdrivande och dyr kommunal verksamhet har friskolorna rätt till samma ersättning. Om vi har en billig kommunal verksamhet får inte friskolorna mer än det vi själva förbrukar.
Det enda sättet att få behålla pengarna inom den kommunala skolan är att behålla eleverna. Detta faktum kan ingen politiker i Falun ändra på.
Jag har fått brev från arga lärare (kommunal anställda) som hävdar att "det handlar om att den kommunala skolan idag inte är bra"(?). Jag har fått brev från föräldrar som uttrycker sin besvikelse över att skolans personal försöker använda föräldrarna i en kamp mot arbetsgivaren. Eller som en mamma utryckte det - Personalen lägger en mental blöt filt över mig som förälder, när man på föräldramöten ondgör sig över de neddragnigar som gjorts inom skolan.
För en tid sedan var jag med i direktsändning på radion (Radio Dalarna). Temat var "den kommunala skolans besparingar gör att köerna till friskolorna ökar". Jag kunde ganska omgående slå hål på myten. Friskolorna får samma ersättnig som den kommunala skolan. Frigrundskolorna hävdade att dom hade en kö på upp mot tusen elever bestående av 1, 2, 3, 4 och 5-åringar. Om jag ska beakta detsamma hos Faluns kommunala skolor så har vi flera tusen barn i kö. För gymnasieskolan hade jag den senaste statistiken. Faluns kommunala gymnasieskola hade hösten 2009, 6 % tomma platser. Borlänge kommuns kommunala gymnasieskola hade 4 % tomma platser. För Faluns gymnasiesfriskolor utgjorde antalet tomma platser i snitt 22 %. Snacka om att friskolorna kunde ha skaffat sig gratis reklam om jag varit dåligt påläst.
I Dala -Demokraten den 2/11-09 riktas kritik till Faluns praktiska gymnasium ("Det lät så bra - men var rena lekstugan"). Den kritik man framför från Skolinspektionen och eleverna hade jag hört från föräldrar redan för två år sedan. Trots att jag är skolnämndsordförande i Falun har jag ingenting att säga till om när det gäller Faluns friskolor. Det jag slås av när jag läser hela artikeln (ett helt mitt uppslag) är att vare sig rektor eller personal uttalar sig i artikeln. Om man tänker efter kanske det inte är så konstigt. Skolans kvalite (eller bristen på) är helt beroende av verksamhetens innehåll. Alltså den ledning och arbetsinsats som personalen utför. Vem eller vilka går frivilligt ut och deklarerar att vi gör ett dåligt arbete? Vem väljer att bita den hand som föder en?
Den här artikeln kan få ödesdigra konsekvenser för Baggiums existens i Falun. Å andra sidan är det ingenting jämfört med dom elever som drabbas. För skolan är väl ändå till för eleverna?
Faluns kommunala skolor behöver inte avsätta en massa tid till utbildning i "Skolan som varumärke". Det som däremot är nödvändigt är att man för fram allt det man är bra på till barnen och föräldrarna. Tex att Faluns kommunala skolor har bättre resultat än riket, eleverna har vunnit SM i flera sammanhang, är nationellt ledande i jämställdhetsarbete och miljöarbete. När det finns kritik ska det framföras till ledningen och inte till eleverna och föräldrarna. Hur hade det sett ut om Volvos försäljare talat om för kunderna vilken skrotbil man företräder. Låga försäljningssiffror, avsked och slutligen konkurs (köp en BMW istället).
I dagens Falu-Kurir kan man läsa att utvecklingsarbetet "Skolans varumärke" har en "osedvanligt dålig tajming". Tack och lov att det inte är för sent!
Klicka här för att läsa mer:
LÄS ARTIKEL I FALUKURIREN
&
LÄS OCKSÅ ...
Så du menar alltså på fullaste allvar att neddragningarna inte påverkat kvaliteten?
Att verksamheten - så som den ser ut idag - är konkurrenskraftig?
Att fördelarna (det vi gör "bra") överväger nackdelarna (det vi inte kan göra, p.g.a. rådande förutsättningar)?
Och slutligen, att jag förväntas bli nån slags bilhandlare, som mörkar bristerna i syfte att sälja så många "bilar" som möjligt?
Självklart får minskade resurser konsekvenser. Frågan är bara hur mycket och på vilket sätt? Hur kan det komma sig att friskolorna kan klara sig på samma resurser och dessutom hävda att dom är attraktiva?
Jag hävdar bestämt att Faluns kommunala skola håller en väldigt hög kvalite (högre än Faluns friskolor) och jag är stolt över att få företräda den verksamheten.
Den kommunala skolan har självklart brister men fördelarna överväger helt klart nackdelarna.
Slutligen, den bilhandlare som mörkar bristerna blir inte långlivad i branschen. Det är dessutom mycket tveksamt att den bilhandlaren får förnyat förtroende ens hos konkurrenten.
Tack för svar.
Så länge friskolorna är alternativet till den "gamla vanliga" komunala skol- och förskoleverksamheten kommer de att framstå som attraktiva. Och att göra skolpolitiken till en kamp mot dessa, riskerar att sluta som Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna - i katastrof. Vi behöver inte ytterligare förstärka bilden av skolor och förskolor som tävlande i en popularitetstävling.
Sedan förstår jag att du gärna vill framhäva sin verksamhet i god dager, men hur mäter man det? Hur kan du avgöra kvaliteten i en pågående lärandeprocess utan möjlighet att se slutresultatet? Jag skulle gärna läsa exempel på vad du menar utgör den höga kvaliteten i våra skolor.
Så var det den där bilhandlarliknelsen som jag inte får någon rätsida på. Bilhandlaren som först inte skall berätta om bristerna i bilen han försöker sälja, eftersom det båda skadar verksamheten och får honom avskedad - men som heller inte skall mörka dessa, eftersom det också skadar verksamheten och får honom avskedad. Hur är det egentligen han skall göra, menar du?
Friskolorna som alternativ till den kommunala skolan är inget vi i Falun kan avgöra.Konkurrens i offentliga sektorn är ett faktum. Bara att gilla läget! Dessutom har friskolorna inte mera resurser än den kommuanla skolan. Det styrs av lagstiftningen.
Jag och skolförvaltningen har haft all anledning att titta på jämförandestatistik. Öppna jämförelser (SKL),Webor, Skolverket, SCB,"Så kostar verksamheten i din kommun", Salsa och betygsstatistik säger samma sak. Faluns kommunala skolor har ett bättre resultat än riket, trots att vi har lika mycket (eller lika lite) resurser som riket.
Bilhandlaren? Varför anser dom som är anställda av skolförvaltningen i Falun att det finns mera nackdelar än fördelar? Var finns yrkesstoltheten och tron på den egna verksamheten? Siffror visar gång på gång, den kommunala skolan i Falun har inget att skämmas för. Tvärtom!
Jag gör mycket verksamhetsbeök i Faluns skolor. Bjud gärna in mig (via rektor) så kan jag berätta mera.
Det är inte yrkesstoltheten som är problemet. Vi som är kvar i kommunens skolor/förskolor, är det just för att vi älskar våra jobb och är stolta över det yrkesval vi gjort. Många av oss har dessutom en ideologisk tro på att den kommunala skolan/förskolan kan erbjuda en större likvärdighet än de privata alternativen. Vår yrkesstolthet är intakt, tro inget annat.
Men vi är inte stolta över hur vi förvaltas. Alla de goda resultat du hänvisar till har tillkommit trots nedskärningar. Trots besparingar. Vi står innanför den av dig så vackert målade fasaden och ser de ruttna brädor den är byggd av, livrädda att den skall falla över oss när som helst. Och hur är det förresten med lärarnas sjukskrivningar - de ligger väl också i landets toppskikt om jag minns rätt? Vi är visst bäst på det mesta...
Jag kan berätta om hur vi arbetat de senaste tre åren; tre personer fördelade över en arbetsdag som pågår mellan 6:30 och 18:30, med 19 barn i åldrarna 1-5 år. I bästa fall en komplett lunchrast, oftast bara runt 10 minuter. Ibland ingen rast alls. Övertid som inte kan kompas bort och som inte får tas ut i pengar - tid som blir ofrivilligt ideellt arbete åt kommunen. Ingen möjlighet att ta ut planeringstid eftersom all arbetstid behöver läggas i gruppen, vilket leder till improviserad verksamhet varje dag. Detta i sin tur leder till en orolig barngrupp, vilket så småningom leder till ingripanden av specialpedagog och efter månader av tjat (eftersom rektor har händerna bundna av distriktschefen, som har händerna bundna av skolchefen o.s.v...) - till en resursperson på halvtid, en månad i taget. Och så vidare. Och även om barnen och föräldrarna är nöjda med allt och vi har mängder av ljusa och roliga stunder varje dag, så går jag hem med vetskapen att min verksamhet är en parodi på vad en "riktig förskola" skall vara. Och när min ena kollega går in i väggen som ett direkt resultat av våra arbetsförhållanden, ja, då tar det över en halv termin att hitta en ersättare...
Det är klart att man kan hävda att vår situation kunde ha organiserats på annat sätt. Att rätt struktur skulle fått det att fungera bättre. Men det är inte poängen, eller hur? Poängen är att förklara för dig att även om en verksamhet uppvisar goda resultat, betyder det inte att samma verksamhet är bra. Det betyder egentligen bara att vi fixade kvantiteten, trots bristerna i kvaliteten.
Det enda positiva jag kan säga till någon om Faluns skolor/förskolor, är att jag jobbar här. Jag och mina kollegor. Vi kommer att rida ut stormen och vara kvar när de här svåra åren är till ända och det går mot ljusare tider igen. Det kan du skryta med. Att Falun har den bästa skol- och förskolepersonalen i landet! :)
Hej Maria!
Vi har talat med varandra många gånger och ofta har vi varit rörande överens om mycket. Nu när jag följt ordväxlingen mellan dig och Janne på bloggen kan jag enkelt konstatera följande: Jag tror att Janne i sina kommentarer och konstateranden ger uttryck för majoritetens känslor. I alla fall företräder han mina tankar! Så som Janne beskriver det känner vi!
Om du skulle skicka ett massmail via Lotus Notes till all skol/förskoleanställd personal och be dem läsa er ordväxling och kommentera den är jag 100% övertygad om att den STORA skaran "tysta pedagoger" skulle våga öppna sin mun och bifalla Jannes tankar. Man kan tycka att det är synd, men det kan du inte göra något åt ändå, det måste du kanske inse. Det du däremot kan göra är att visa förståelse för vår arbetssituation och låta oss vara, och lita till att vi fixar det här. Ingenting blir bättre av att Du, Lena eller Tomas ger oss fler arbetsuppgifter. Det har vi så det räcker!
Micke
Jag är stolt över Faluns kommunala skola, för ni är bättre än riket. Den enda förändring som behövs är att ni uttrycker det och inte framför känslan av "att vår verskamhet är en parodi". Även sjukskrivningsstatistiken har en ständigt positiv utveckling i Faluns kommunala skolor.
Nedskärningar, besparingar och lågkonjunktur måste jag, skolnämnden, skolförvaltningen, kommunfullmäktige, friskolorna, Sverige och hela världen acceptera. Den som väljer är barnen och deras föräldrar Jag vill inte att dom väljer en friskola för att deras motsvarighet till "Maria, Lena och Tomas" gav friskolorna flera arbetsuppgifter medans vi passivt bara satt och tittade på.
Du talar bara om ekonomiska värden, Maria, medan jag talar bara om pedagogiska värden. Och det är därför vi aldrig lyckas nå fram till varandra.
Vi kan säkert spara enorma summor genom ytterligare besparingsåtgärder i skola och förskola. Men det kräver att jag och mina kollegor slänger resterna av vårt pedagogiska uppdrag överbord. Men då skulle å andra sidan känslan av parodi bli ett faktum.
Vi behöver hitta ett sätt där de ekonomiska intressen DU representerar kan samverka med de pdagogiska intressen JAG representerar, istället för att - som idag - motverka varandra.
vad hände med din skolplan, egentligen?
Hej Janne!
Vi är helt överens om att vi måste samverka och hitta ett sätt där vårt gemensamma intresse, barnet/eleven, sätts i centrum. När jag läser ditt och andras inlägg blir jag allt mer övertygad om att vi först måste bli överens om att vi har ett gemensamt uppdrag oavsett om vi är politiker eller pedagoger. Skolan och skolans uppdrag styrs i grunden av Skollagen, viket Sveriges alla medborgare måste beakta. Skolan finasieras till absolut största delen genom kommunalskatt. Jag som skolnämndspolitiker måste beakta skolans kvalite och ekonomi på en övergripande nivå. Du som pedagog måste beakta kvalite och ekonomi på din skola. Hela tiden med barnet/eleven i centrum.
För att kunna säkerställla kvaliten och elevens utveckling så kräver staten att alla kommuner SKA ta fram en skolplan där man visar hur skolans verskamhet ska utvecklas. Skolplanen antas av Kommunens högsta beslutande organ (Kommunfullmäktige)och är ett av Falu Kommuns viktigaste styrdokument. Jag blir därför lite förvånad när personalen i Falun kommuns skolor tror att det är min skolplan.
Känner även pedagogerna i friskolorna att man skulle vilja "slänga resterna av sitt pedagogiska uppdrag över bord"? Eller har dom vänt på resonemanget där man istället väljer att lyfta fram sina fördelar som sitt varumärke?
Jag tror inte att någon av oss pedagoger vill ens nagga vårt uppdrag i kanten. Det är dock konsekvensen av förd politik.
Jag träffar kollegor över hela spannet mellan förskola och gymnasium, från oss på "golvet" upp till skolledare. Och alla är vi överens om att besparingarna - om än nödvändiga - sänker kvaliteten. På den punkten saknar vi rakryggade politiker (inte nödvändigtvis du) som vågar stå för dessa konsekvenser. Som kan säga att "ja, de här åtgärderna sänker skolans kvalitet, men det är ett pris vi är beredda att betala. Annars hade vi aldrig fattat de här besluten."
Förstår du hur jag menar? Jag gnäller inte. Jag säger bara det ni inte vill säga, eftersom jag anser att det är viktigt att alla förstår att besparingarna inom skolan har ett pris.
Så var det det här med skolplanen: Du blir förvånad över mitt ordval när jag kallar den "din" skolplan. Och kanske ligger det det lite provokativt märkande av ord i det, men redan i skolplanens andra stycke skriver du att "MIN vision är att Falu kommun skall ha världens bästa förskolor och skolor." Du kanske skulle ha förtydligat att "min" i det här fallet betydde "vår"?
Hej Janne!
Jag tror vi är väldigt överens egentligen. Neddragningar påverkar skolans kvalite och för skolnämnden har det inneburit mer än 100 miljoner kronor de senaste tre åren. I ett sånt läge måste vi förändra organisation, struktur, arbetssätt och marknadsföra oss. Risken är annars att elevernas kvalite påverkas ännu mera.
Den neddragning som skolan i Falun har gjort har varit nödvändig. Däremot så är gränsen nådd nu (se bla mitt inlägg "Tack Falupartiet för de 48 miljonerna til skolan). Jag kommer inte att medverka till ytterligare kvalitetsförsämringar inom skolan i Falun.
Skolplanens vision är min egen, skolplanen är hela Falu kommuns. Nästa gång vi ska ta fram en skolplan ska jag se till att visione blir hela Faluns och inte bara min. För vi har en verksamhet att vara mycket stolt över. Den verkasmhet som du och dina kollegor genomför. Tack för det!
Skönt att vi börjar nå fram till varandra!
Vi på "golvet" måste absolut göra vårt för att i den mån det är möjligt anpassa oss till neddragningarna. Och det gör vi, ingen skall tro något annat.
Men det är också vi som ser de direkta, praktiska konsekvenserna, samt har det pedagogiska kunnande som krävs för att förstå djupet av den kvalitetssänkning som hotar Faluns skolverksamhet.
Kvalitet i den bemärkelse vi pedagoger talar om handlar bara i andra hand om organisation, struktur, arbetssätt och marknadsföring - som alla är väldigt praktiska och lätt mätbara aspekter, synliga för en kommunpolitiker med siffrorna på sitt papper.
I första hand ser vi istället till barnens och elevernas utveckling. Det är svårbeskrivna variabler och mjuka, omätbara värden.
Ja, vi har förstås nationella prov och betyg, men de "mätningarna" sker försent. Ett nationellt prov eller ett betyg är som att vända sig om och se på vad man åstadkommit under de senaste åren. Det är elevernas väg som för varje nytt besparingskrav blir ännu lite mer svårframkomlig. Som för varje omstrukturering, marknadsföringsprojekt och förändring i arbetssätt eller organisation blir lite knöligare.
Vill man hårddra det, är det inte förrän under de kommande två mandatperioderna som resultatet av den nuvarande skolpolitiken börjar bli synlig.
Det jag försöker säga är att så länge kommunfullmäktige är tydlig med att den av nödvändighet förda skolpolitiken med stor sannolikhet sänker skolans (pedagogiska) kvalitet, så är det lättare för oss att göra vår del i arbetet. För då slipper vi oroa oss för att behöva framstå som dåliga lärare om/när det visar sig att vi "gnällspikar" hade rätt om skolans tillstånd...
hej, kom in på din blogg av en slump och det du skrivit om vår skola är helt sant! När jag var på besök så bredde skolan på supermycket och den verkade skitbra så jag valde den och nu står jag här och känner mig i princip blåst.
Det känns som jag kastar bort min gymnasieutbildning, rena rama dagiset är det. Som tur är så består skolan även av ett par bra lärare som gör det värt att fortfarande gå till skolan!
Hej elev på Faluns praktiska gymnasium!
Vi politiker och tjänstemän får aldrig glömma att
kommun, landsting, stat och privata aktörer är till för dig. Eller som USA:s president Barack Obama sa: Utbilda dig! För din egen och landets skull. Lycka till!
Tycker mycket om det du skrev! Trevligt att se en del fina saker och inte bara det generella sakerna som man kan läsa om hela tiden. ;)
