Dag 11 - Grottor och Hobbitar

Väcktes klockan 05:30 av klockan. Det regnade ute. Hämtades upp (10 minuter för sent) utanför hotellet av en minibuss. Bussen tog oss ut mot västkusten. Minns inte namnet på den stressade chauffören. Minns bara att han körde som en biltjuv. Chauffören rätade ut alla kurvor och när det ändå blev för snävt studsade bildäcken mot asfalten. Han tutade och skakade på huvudet åt alla väglusar, helt omedveten om att det troligtvis var han själv som var den största trafikfaran. Suck!
 
Efter två timmars bilfärd stannade vi i Waitimo. Området har cirka 30 grottor varav 10 går att besöka av allmänheten. Det första besöket gjorde vi i den unika Glowworm cave. Under en timme fick vi del av ett underjordiskt ljusspel, både till fots och med båt. Hela taket glittrade av Arachnocampa Luminosa, ett spindeldjur/”lysmask” som avger ljus för att lura sitt byte på ”en utgång”. Besöket var som att färdas under en stjärnklar natthimmel. I verkligheten var det Nya Zeelands intressantaste maggottar.
 
Den andra grottan var ”lillasyster” Aranui cave som låg 5 minuters bilfärd från Glowworm cave. Grottan har fått sitt namn efter en lokal maurier vilken upptäckte grottan år 1910. Aranui cave är en torrgrotta och entrén är förhållandevis liten. Väl inne i grottan uppenbarar sig långa korridorer med stalagmiter och stalaktiter. Som alla grottor har den en katedral, vilket är den del av grottan som det är högst i tak. Trots sin ”litenhet” är grottan väl värd ett besök. Med en engagerad guide blir det än bättre.
 
Åker vidare till Matamata (med en ny chaufför 😊). Har regnat hela dagen. När vi kliver på bussen till Hobbiton så upphör regnet. Under två timmar vandrar vi runt i den lilla Hobbitbyn från ”Sagan om ringen”.
Från början bestod byn bara av tillfälliga kulisser vilka revs när filmen var färdiginspelad. Platsen blev trots det ett mycket omtyckt besöksmåL, varpå man bestämde sig för att bygga upp byn ”på riktigt”. Passerar Sams hus på väg till ”The green dragon” (vi har druckit öl där 😁). Åter vid bussen så öppnar sig himlen igen. Upplevelsen går inte att beskriva. Jag tror jag blivit kär i en plats 💕.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0