Västra skolan ur en skolpolitikers perspektiv.
Beslutet/löftet att Västra skolan skulle få vara kvar som högstadieskola fram till vårterminen 2011 har tagits av samtliga politiker i Falu kommun ända upp till kommunens högsta beslutande organ-Kommunfullmäktige. Skolnämnden får av Kommunfullmäktige en ekonomisk ram som bygger på faktiskt antal barn/elever. Man kan likna det vid att varje barn bär runt på en ryggsäck (skolpeng) med pengar som ska täcka den elevens behov av personal, lokaler, läromedel, mat osv. Ryggsäcken för en högstadieelev i Falun motsvarar 85 000 kronor per barn och år. För elever som går på en liten skola (30-40 elever) får lite mera pengar i sin ryggsäck och kommer då upp i cirka 90 000 kronor per elev. Trots ett extra ekonomiskt stöd så är det väldigt svårt för en liten skola att skapa en godtagbar undervisningssituation för eleverna. Samma resonemang har förts vid diskussionen kring nedläggning av Övertänger (nedlagd), Lumsheden (nedlagd) och Toftbyn (är kvar). Fyrtio elever på Västra skolan generar ryggsäckar som tillsammans motsvarar ca 3,6 miljoner kronor.
Om man låter Västra skolan vara kvar fram till vårterminen 2011 så har skolnämndens politiker tre möjliga lösningar:
- Eleverna får bara den skolpeng man genererar tillsammans (3,6 miljoner kronor). Västra skolans personal har då inte en chans att ordna en bra utbildningsmiljö och eleverna kommer att få mycket svårt att nå målen.
- Västra skolan fortsätter på liknade sätt som idag och Skolnämnden finansierar det genom att ta merkostnaderna på 5-6 miljoner kronor från de andra barnens/elevernas ryggsäckar.
- Västra skolan fortsätter på liknande sätt som idag och Skolnämnden ber Kommunstyrelsen skjuta till de 5-6 miljoner som fattas.
Den ovanligt höga merkostnaden för att bedriva Västra skolan ytterligare ett år var svår att förutse. Dels har elevantalet minskat mera än förväntat. Dels är den erfarenhet vi har av andra småskolor att dom behövt cirka 1 miljon kronor i extra anslag för att klara en godtagbar kvalité. På Västra har det visat sig att man behöver 5-6 miljoner extra för att klara samma kvalité. Den störtsa merkostnaden består av lokalkostnader. Eleverna på Västra får, trots att vi tillskjuter 5-6 miljoner sämre förutsättningar än Faluns andra elever. Att få eleverna att klara målen i nian med hjälp av 3,5 lärartjänster i 16 olika ämnen är en mycket svårplanerad verksamhet. Dessutom måste eleverna delvis ta sig till andra skolor för att få tillgång till specialsalar och lunch. Skolnämnden konstaterar därför att det inte går att bedriva en försvarbar undervisning på Västra skolan ur vare sig ekonomisk, social eller pedagogisk synvinkel med så få elever som 30-40. Fortsatt undervisning på Västra nästa läsår kommer inte att gynna eleverna.
Varför har man låtit skolkansliet ta Kristinegymnasiet i anspråk. Den enda centrala kommunala gymnasieskolan i Falun? Skolkansliet behöver inte ligga i centrum. Med dagens teknik kan de ligga utiperiferin. Hur och på vilket sätt har man budgeterat för ombyggnation av Kristine? Vad kommer sluträkningen att hamna, med nya möbler, gardiner, ny teknik etc? Hur mycket kommer hyran att höjas p.g.a. ombyggnationen??? Minska byråkraternas makt
Hej Rolf!
Tack vare samlokaliseringen av skolförvaltningens administrativa personal till Kristinegymnasiet så sparar skolan över 2 miljoner kronor per år i minskade hyror. Två miljoner motsvarar cirka 5 lärartjänster. Tidigare hyrde skolan administrationslokaler på 6 olika ställen i kommunen. Vi arbetar nu på ett sätt för barnen och eleverna istället för sex. Skolförvaltningens centralisering ökar dessutom Kristinegymnasiets möjlighet att vara kvar som Faluns enda centrala kommunala gymnasieskola. Jag ser inte en enda negativ konsekvens med skolkontorets flytt til Kristinegymnasiet.
