Maria Gehlin - Falupartiet

Vaknar upp av att det regnar och åskar ute. Lärt känna en taxichaufför som heter Ketut. Han är 42 år, gift och har tre barn. Han bor tvärs över gatan från vårt hotell. Vi planerar olika aktiviteter med honom som chaufför. Känns tryggt då vi slipper alla hysteriska taxichaufförer. Börjar dagen med en timmes Indonesisk skådespel. En ”Borung och Kris Dance” som handlar om det onda mot det goda. Det goda vinner såklart. Teatern framställs som en musikal med Indiska instrument. Erkänner att innehållet var lite svårfångat, men det var onekligen en annorlunda upplevelse.

Åker in till centrala Denpasar. Idel köer och trafikstockning. Planerar för att gå in på museet om

Bali. På vägen dit blir vi erbjudna att gå in i det intillagande templet, JagatNatha. För 12 kronor får vi låna en varsin sarong som skyler benen. Är ett sätt att visa vördnad för Gudarna. En man som pratat dålig engelska , erbjuder sig att visa oss runt in i templet. Mycket av hinduismen går ut på det onda mot det goda, där det goda har ett övertag. Ser offerplatser, religösa berättelser och ”kvinnliga avdelningar” för bön. ”Heliga rum” där människan inte har tillgång.

Gudabilder klädda i svartvitt (Ying och Yang) och mycket gula färger (frihet och stabilitet). I templet sitter en man som vill sälja ”religösa bilder som han målat själv”. Mannen ser bedjande på mig och jag frågar hur mycket han ska ha för en bild. Men det skulle jag aldrig ha gjort!

Erbjudsndet börjar vid 700 000 IRP (420 kronor). Under besöket i templet (där vi är 2 av 4 gäster) förföljer han oss. Sakta kryper priset ned till 300 000 IRP (240 kronor), trots att vi hela tiden avböjer.

 

Går vidare till museet och på något sätt har vi lyckats få både en tempelguide och museeguide på köpet. Inget pris har förhandlats. Inne på museet leder ”guiden” oss runt i alla rum. Mannen med målningarna dyker upp igen. Nu är priset nere i 300 000 IRP (180 kronor). Inne i museet ser vi flera blivande brudpar klädda i vackra kreationer för fotografering. Är tydligen en vanlig kultur i många länder. 

”Mannen med bilderna ” dyker upp igen. Den här gången vill han sälja solfjädrar. Efter vår rundvandring tar ”guiden” med oss ut på en balkong och säger att turen är slut. Vi tar fram 100 000 IRP (60 kronor) då guiden påtalar att han brukar få 250 000 IRP (150 kronor) för turen. Det slutar med att vi ger honom 150 000 IRP (90 kronor) vilket vi ansåg en ”självpåtagen guidningar för en outbildad guide” var värt. Mannen verkar nöjd!

Avslutar dagen med cocktail på hotellet - Två för priset av en.