Maria Gehlin - Falupartiet

Vaknar tidigt på morgonen. Konstaterar att jag vant mig vid djungelns alla ljud från apor, grodor, syrsor och andra insekter. Är dessutom inte längre några bekymmer att dela sovplats med kackerlackor, gnagare och fladdermöss. Gör en båtexepedition för att ännnu en gång få njuta av Amazonas djur- och naturliv. När vi lämnar Kapawi-lodge följer ett tiotal kornblå fåglar med oss utmed floden. Känns en smula vemodigt att behöva lämna dessa gästvänliga Achuarer. Kliver iland vid den by som ligger i anslutning till "flygvägen". Besöker Celestinos bror som är "hövding" för den här byn. Samma procedur som tidigare med artiga fraser. Wina jai (jag anländer), Chica och personliga presentationer. Celestinos bror frågar oss varför vi (jag, snyggingen och kusinen) gjort besök i så många olika byar och dessutom övernattat? (djungel-trumman?). Den "normala turisten" brukar bara göra ett besök. Vi svarar att vi tycker det är väldigt intressant att få del av deras kultur. Att deras kultur skiljer sig avsevärt från vår egen. Att det tar tid att smälta alla intryck. Innan vi lämnar hyddan köper vi hantverk.

 

Serveras lunch (sista i Amazonas?), en matlåda, i väntan på flygplanet. Ett tiotal barn tittar nyfiket på oss gringos och väntar på stålfågeln. Ett littet flygplan för sex personer (inklusive flygkaptenen) tar oss ut från regnskogen.

"Wea jai" (Hej då) Amazonas. Det har varit en helt fantastisk vecka!  Sorgligt? - (nej jag tror det bara regnar igen). Vi lovar att kämpa för "vår" regnskog!