Maria Gehlin - Falupartiet

Sedan den 19/1 har vi pa olika satt varit i kontakt med American Airlines (AA) for att losa "mysteriet med den forsvunna packningen". Servicen fran deras sida har varit usel och dom skulle definitivt behova gora en interkontroll kring tillgangligheten nar kunden befinner sig utanfor flygplanet. Vi har skickat meddelande till deras hemsida dar responsen blev ett autosvar. Lienke fran hotellet har ringt per telefon, men inge svarar. Kusinen har varit i kontakt med med AA via facebook men fatt svaret att det inte ar hans problem. Till sist ruttnar vi ur och kontaktar sjalva AA via facebook (ar det inte vart problem heller?).

Efter flera konversationer konstaterar vi att AA inte har tillrackligt med resurser for att efter 2 veckor fa fram varan packning. Dom kan inte ens "se vart packningen ar" (skulle behova hjalp av Carl Strom och Svenskt Naringsliv).

 

Byter tillbaka till vart "gamla hotell" igen. Ber spansktalande Lienke i ett sista uppgivet forsok ringa flygplatsen i Guayquil/Ecuador. :-( Och dom svarar. :-) Var packning finns pa flyplatsen och vantar pa oss. Vi far hamta upp den om tre dagar. :-D

 

Senare samma dag moter vi en alert 75-arig dam nar vi ar pa vag fran stranden. Hon stannar oss och borjar prata. Konstaterar glatt att vi fortfarande ar kvar pa on. Kvinnan heter Dorothy och bor i Vancouver/Canada. Det ar hennes 4:e besok pa on det senaste aret. Hon arbetar med ett projekt om livet under vattenytan. Bekymrat berattar hon att harddisken pa datorn borjar bli full. Hon har bett om teknisk support av maken hemma i Canada. Kommande dag ska hon ut och snorkla och filma under vattnet med Roberto igen. Dvs. samma kapten som vi snorklade med dagen innan.

- Kul att ser er, sager hon glatt innan hon rattar till strahatten och gar vidare. Jag och snyggingen tittar roat pa varandra. Ingen av oss kunde minnas att vi traffat henne tidigare.

Hela den dagen tillbringar vi pa stranden i skuggan under en palm. En fullastad bil aker forbi. Ett "sjolejon" ropar genom den nedvevade rutan. En hand vinkar glatt till oss. Det var guiden fran garddagens snorkeltur.

 

Mina politiska vanner i Falun tycker ibland att jag ar litre grinig. DT:s reporter Anders Norin tycker ibland att jag har en tendens att prata for mycket. Faluns forra skolchef, Lena Stoltz (som ar en mycket klok kvinna :-) kallar egenskaperna for Pippi-Power. Efter 2 veckor pa en "isolerad o", utan spanska spraket och dar alla vara tillhorigheter ryms i en 30 liters ryggsack sa ar jag valdigt glad och tacksam for dessa egenskaper.

MER PIPPI-POWER AT FOLKET!